Thinking back, this is not so bad after all, perhaps I might even be able to smile about it,
soon
fredag 4 november 2011
söndag 2 oktober 2011
Monster

Monster
Det gömmer sig i min garderob, undangömt där jag inte kan hitta det,
en känsla som vill få mig att springa därifrån och bara vara ensam
En monstruös känsla, oformbar men full av styrka,
en känsla som fyller mig men inte har något bestämt uttryck
jag kan inte identifiera den, men kanske är det för att jag inte vill
Jag försöker hålla den tillbaka men kan inte undgå den.
Slappnar jag av gråter jag, men det är ju fel så jag spänner mig för att inte känna
Att bara vara i närheten av henne gör ont,
Att höra om hennes sexliv gör mig bara ledsen
Att inte ha någon nära vän som jag kan prata med om det här och allt jag känner gör mig nedstämd
Jag sträcker ut mina armar
men ingen finns där
jag kan bara visualisera mig själv, full av behov och viljor
utan den del av mig jag behöver mest
min andra halva
Inte ens om jag kunde, och jag vet att jag kan om jag "tvingar mig på" vara med någon annan skulle vilja det,
jag vill inte ha något ytligt
jag behöver
Jag behöver
hitta mig själv igen
söndag 18 september 2011
Who am I
Somebody I used to know,
addicted to a certain kind of sadness,
seems I need to treat myself more, the wound is still present
examining oneself I cannot at present find my place in the world, my place got ripped from me and now I have a vacuum where there should be meaning.
Does that mean i went too far from myself when giving myself to you?
Redefining the puzzle I once had will be like stumbling in the dark
Where are my friends?
Where are my needs?
I put them aside for you and you chose to leave.
Couldnt help crying a little while listening to this.
fredag 17 juni 2011
Find
onsdag 4 augusti 2010
Emotional Rollercoaster
---------------------------------
and then
http://www.pown.it/4861/9014689
all in a couple o hours
söndag 9 maj 2010
Lies

She struck a nerve, one of my sensitive ones,
A part of my history of lying as a child and a patch of bad communication made her say that she would not date me anymore untill she could trust me, not that we could not be friends.
Atleast she meant it, but I in spite of staying, was tensed up the rest of the evening.
When I got home and could relax I cried, Singing mournfull kanon with a siong I really like I could finally relax enought to cry out loudly.
Once again I stumble because of my own history, me, being slightly unfitting for the reality I inhabit.
Tomorrow is a new day, and a new chance,
I hope that I will have the elbowgrease and patience to make this work.
Nothing much has happened but something big has happened
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


