och för att liva upp stämningen litet :)

i guess this is normal life

There's a blue bird at my window
I can't hear the songs he sings
All the jewels in heaven
They don't look the same to me

Press my face up to the window
To see how warm it is inside
See the things that I've been missing
Missing all this time

It's only lies that I'm living
It's only tears that I'm crying
It's only you that I'm losing
Guess I'm doing fine

Edge

The edge is so far away,
but now and then it comes close.
I smile to this movement, because it means life and movement is there.
To fall, deep deep deep, would be scary, and you'd hafto traverse the water that's in the way.

What would the winnings be, the losses and what would you miss from the side you are standing on now and what would you never miss again?

There is only one way to find out, and whatever you do, never lose the exploring spirit. If you ever lose it, go look for it again or you wont ever be able to travers any waters, only if the other side comes close enought for you to step over with your feet dry. (and yes the other side can be just as good even if the waters big)

Waiting for this to happen or waiting for the water to dry out, wouldnt that impede your own progress?.

This is my filosophy, everyone has their own, and some of us dosen't have the luxury of relaxed contemplation in these matters.

I dont really know what i wanted to say here, but i am speaking my mind, and that is enought, for now.



Emedan jag skrev detta snubblade jag på den här videon.
*ödet är på min sida med
*och korten
*o regnguden

Stir

Något som stått stilla ett tag har börjat röra på sig. Rörelsen är så sakta att jag knappt märker den, det verkar som jag är i en sånningadär "fas" full med oväntade händelser. Kanske kan något komma utav detta =)
jag har varit gladare än mitt normalglada jag på sistone. Tack för det ni som känner er berörda
Mjau

De delar av soppan som stått lite stilla på siståne har börjat röra sig, saaaakta =)
sakta rör sig degvändaren
polkagrismassan vevar och svänger
mitt leende hittar du i mitten



Dreeeemaa, you know you are a dreeemaa
D,d,d,d,d,d,d,d, Dreeeeeemaa!
common dream, dream along.



Ps. Jag funderar på att bli musiklärare med =)

Obstacles

Känner att det är dags att utvecklas igen, hitta de där stora hindren jag undvikit tills nu för de var för stora och min fart för liten... eller något
Hursomhelst har stora stenar dykt ner framför mig och jag kommer inte framåt om int ejag personligen tar itu med dem.. sen skulle det hjälpa med .. någon, men det är inte något som löser alla problem.. eller?

Måste också ta tag i min motivation, pga omständigheter jag själv rört upp har jag blivit smådeppig från och till när jag tänker på det.. så hur fixar men detta?

.. tror kanske jag skulle vilja ha ånga.. men jag vet inte riktigt vad det är än i sin helhet..
måste undersöka var jag vill och varför igen.. tålamod!

känns småytligt så jag stannar här för idag
kramar till alla o lycka till i malmö kiwi, all lycka till dig.

Förtroende eller svek?

Ännu en gång, en känsla jag alltid försöker se bortom är hur ledsen jag blir. Men den skölden håller inte länge och tillslut kommer känslorna i alla fall. Ensamheten har jag lärt mig leva med, men saknaden och sorgen som strömmar just nu om jag låter den, och det är skönt att låta tårarna flöda litet.
Kanske hade jag mått bättre om upprepningen inte varit så stor. Ja jag vet va de säger, "det är aldrig kul" som om det vore någon ursäkt. Men det är ju det som är problemet, det är aldrig kul. Ju fler gånger jag försöker ju mer nedslagen blir jag, jag förstår hur personer lätt blir, komplicerade i sina liv.

Vad är det egentligen som sticker till varje gång det händer?, vad är det som inte är tillräckligt eller vad hände inte på "rätt" sätt.. jaa man kan ju fundera i evighet på hur saker o ting fungerar. Vad måste man göra om det inte är tillräckligt? Ändra på sin ärlighet och bli mer.. beräknande kanske? Nej jag vill inte! jag vägrar.

Varför kan det inte vara enkelt för?
Varför kan det inte..



Än lyser hoppets stjärna, men stjärnan är orolig att ljuset kommer minska .
Än håller väggen, men fienden gräver tunnlar under.
Man får akta sig så man inte suger in sig själv.

Jag hoppas att någon gång, kommer tiden att visa.. någon vem jag är. För jag vet, att jag är god.

Ett steg närmare den musik jag spelar.

Veckans bild :)

Har hittat en hög med flummiga bilder, enjoy!